Muslim.Se

Start Historia och civilisation Globala händelser och politiska frågor
http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/151328Godhetf__r__ldrar.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/418164Vaknatillfadjr.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/758946R__kning.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/573596P__rloravvisdom.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/319107Doden.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/591032Ettmote.jpg http://www.muslim.se/components/com_gk2_photoslide/images/thumbm/394951Amning.jpg
  • 0
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6

Globala händelser och politiska frågor

Kvinnor och depression

E-mail Print

 


Depression är mer utbredd bland kvinnor än bland män. Varför?

Allah den Allsmäktige säger i en helig hadith: "... 'Var medveten om Guds närvaro och du kommer att finna honom framför dig. Lär känna Gud i medgång, så kommer han att känna dig i motgång. Inse att det som gick dig förbi inte var ämnat för dig och att allt det som redan skett var ämnat för dig. Och inse att segern kommer genom tålamod, befrielsen genom plågan och lättnaden genom motgången. [At-Tirmithi]

 

Nationerna är på väg att kalla till sig varandra

E-mail Print

Profetens  frisläppta slav, Thawbaan  berättar att Allahs sändebud sade : ”Nationerna är på väg att kalla till sig varandra och gripa sig an med er precis som middagsgäster griper sig an med maten.” Jag sade: ”Kommer den dagen bero på vårt ringa antal?” Han svarade: ”Snarare kommer ni den dagen att vara många, men ni kommer att vara som skummet på floden. Allah  kommer att avlägsna fruktan för er från era fienders hjärtan och sätta wahn i era hjärtan.”
Jag sade: ”Allahs sändebud! Vad är "wahn"?” Han
svarade: ”Kärlek till dunya [det världsliga livet] och avsky inför döden.” [Sahih: Återberättad av Abu Dawud (nr. 4297), Ibn ’Asaakirin i Taarikh Dimashq (2/97/8 ) m.fl. Förklarad autentisk av Shaykh al-Albaani i as-Sahihah (nr.958)]

Från hadithen kan vi dra följande slutsatser:
[1] De otroende [kuffar] observerar uppmärksamt den muslimska umman [nationen] och studerar dess tillstånd. När de ser en svaghet så slår de till mot den och om de ser ett hinder så förgör de det. När de finner umman försvarslös visar de ingen barmhärtighet, eftersom de är Allahs fiender. Följaktligen hatar de muslimerna eftersom de [muslimerna] kallar till dyrkan och åtlydnad till Allah. Detta från Profetens
uttalande: "Nationerna är på väg att kalla till sig varandra och gripa sig an med er..."

[2] De muslimska länderna har många rikedomar i sin ägo vilka är källor till förmåner och välsignelser. Detta är skälet till varför Allahs fiender åtrår dessa länder och försöker erövra dem. Detta från Profetens
uttal: "middagsgäster griper sig an med maten".

[3] Umman har nått ett tillstånd då den inte kan försvara varken ära, tillgångar eller ägodelar från dess erövrande fiender.

[4] De icketroende har delat upp de erövrade muslimska länderna mellan sig själva precis som middagsgäster då de samlar sig runt sitt mål mat – vad gör de? Varenda en av dem tar sin portion tills han är mätt; och han blir inte nöjd med det som finns på hans tallrik förutom med det som fyller honom. Profeten
varnade oss för detta faktum dvs. uppdelandet av de muslimska länderna, för han sade: ”ni kommer att bilda olika arméer, en armé i det större Syrien [Sham], en armé i Irak och en armé i Yemen”. Jag frågade: ” Allahs sändebud! Vilka bör jag ansluta mig till?” Han sade: ”Jag råder dig [att ansluta dig till] armén i Sham och den som vägrar detta, låt honom ansluta sig till den i Yemen och se upp, för säkerligen har Allah – Den Mäktige och Majestätiske – garanterat Sham och dess folk åt mig.” [Sahih: Återberättad av Ahmad (5/33), Abu Dawud (1/388) al-Haakim (4/510) – från ’Abdullah ibn Hawaalah (radhiyallahu anhu). Förklarad autentisk av Shaykh al-Albaani i Takhreej Ahaadith Fadaa'il ush-Shaam (nr.2) ]

[5] De icketroende fruktar inte muslimerna nuförtiden. "Allah kommer att avlägsna fruktan för er från era fienders hjärtan..." På Profetens
tid, då de otroende hörde att Profeten höll på att förbereda sig för strid, blev de skräckslagna och svängde om. Detta hände vid slaget vid Tabuk. Vid detta slag reste Profeten i en månad för att slåss mot romarna vilka flydde när de hörde att han närmade sig. Profeten sade då: ”Jag har givits fem [saker] som ingen annan före mig givits. Jag har blivit bistådd med fruktan – med en distans på en månads resande...” [Återberättad av al-Bukhaari (1/436) och Muslim (5/3-4) från Jaabir ibn ’Abdullah .]

Allah
säger:Vi skall göra så att [blodet i] förnekarnas ådror isas av skräck för att de gjorde Shirk (satte medhjälpare vid Allahs sida) utan att Han någonsin gett [dem något] bemyndigande.[aal ’Imran 3:151]

Fruktan är sannerligen ett vapen som Allah
sätter i Sina fienders hjärtan. Det är för den sakens skull som muslimernas styrka inte ligger i deras stora antal - vapen eller tillgångar – utan i deras aqidah [trosövertygelse] och deras åtföljande av denna. Idag finns massor med muslimer, men de är lik skummet som flyter omkring på vågorna. Deras [naturliga] rikedomar är stora men kan inte utnyttjas av dem utan har snarare hamnat i deras fienders ägo. Det finns idag över en miljard muslimer och deras antal ökar varje dag. Ändå är de samtidigt den svagaste och mest förföljda gruppen i de länder där de befinner sig –varför? Därför att de har blivit som skummet på vågorna. De muslimska länderna besitter en hel del naturrikedomar och mineraler, men var hamnar alltihopa tillslut? Jo hos de icketroende i Europa eller Amerika, eller så går det till judarna i Palestina. Den muslimska oljan utgör ca en tredjedel av hela världens oljereserv, men muslimerna är ändå de allra fattigaste folken – varför?


www.muslim.se
©opyright tillhör varje muslim med kravet att inga ändringar, tillägg eller missbruk av materialet sker. Hänvisa tillbaka till muslim.se vid spridning av material från hemsidan.

Endast kommentarer som är relaterade till materialet publiceras. Förslag, idéer och anmärkningar skickas vänligen till This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it . Muslim.se svarar endast på mail ej på kommentarerna.

Vänligen rapportera felstavningar till: This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it

 

Kalifatet

E-mail Print

Kalifatet

Det fanns ingen som var oenig om kalifatet [ledarskapet] efter Profetens död. Tvärtom, alla var överens om det. Profetens följeslagare, Abu Bakr , var inte närvarande då Profeten tog sina sista andetag i sin älskade fru Aisha , Abu Bakrs dotters, hus. När han fick beskedet om Profetens bortgång, skyndade han sig till det sorgbelagda huset. "Hur välsignad var ditt liv, och hur frälst är din död" viskade han, och kysste kinden på sin älskade vän och lärare , som nu inte fanns längre.

När Abu Bakr lämnade Profetens hus, och berättade nyheten om Profetens  död, spred sig både tvivel och förfäran bland Medinas muslimer. Muhammad hade varit deras ledare, guide och överbringaren av den gudomliga uppenbarelsen. Han hade varit den som hade fört dem från avgudadyrkan och barbarism till Guds väg. Hur kunde han dö? Även Umar , en av Muhammads modigaste och starkaste anhängare, förlorade sin fattning, och hotade att döda de som sa att Profeten var död. Abu Bakr tog honom lugnt åt sidan, och gick upp för trapporna till läktaren i moskén, och sa till människorna: "O människor, ni som avgudade Muhammad, skåda! Muhammad är förvisso död. Men ni som avgudade Gud, skåda! Gud lever, och kommer aldrig att dö."

Sedan avgjorde han med en vers från Koranen: Muhammad är ingenting mer än ett sändebud och andra sändebud har kommit och gått före honom. Om han dör eller stupar i strid, kommer ni då att göra en helomvändning?[3:144]

Människorna blev tröstade av att höra dessa ord. Förtvivlan ersattes med förtroende. Den kritiska perioden hade passerats. Men det muslimska samhället hade nu ett mycket allvarligt problem framför sig: valet av den nya ledaren. Efter några diskussioner mellan profetens
anhängare som hade samlats för att välja ut en ledare, bestämdes det att ingen annan än Abu Bakr skulle passa som muslimernas nya ledare.

Abu Bakr
dog den 21 Jamadi-al Akhir, år 13 e.h. (23 augusti 634 e.kr.), 63 år gammal, och begravdes bredvid Profeten . Hans kalifat hade funnits under ca 27 månaders tid. Under denna korta tid hade Abu Bakr, med Guds nåd, klarat av att sammanföra och stärka sitt samhälle och staten, och säkrat muslimerna mot faran som hade hotat deras existens.

Under Abu Bakrs kalifat, var Omar ibnul Khattab
kalifens närmaste assistent och rådgivare. När Abu Bakr dog, visade alla i Medina sin lojalitet för Umar, och 23 Jamadi-al-Akhir, 13 e.h., blev han utvald till Kalif [ledare]. När Umar kom tillbaka till Medina från sin hajj år 23 e.h., reste han händerna och bad: "O gud! Jag har blivit gammal, mina ben är trötta, mina krafter avtar, och det folk jag är ansvarig för, har spridit sig långt. Kalla tillbaka mig till dig, min Herre!" Lite senare, då Umar gick till moskén för att leda fajrbönen, kom Abu Lulu Feroze, som ogillade Umar på grund av någon personlig orsak, och högg honom flera gånger. Umar snurrade och föll till marken. När han fick reda på att mördaren var en icke-muslim, sa han: "Tack gode gud, för att han inte är någon muslim." Umar dog under den första veckan i Muharram, 24 e.h. och begravdes bredvid Profeten .

När Umar förlorade kampen mot mördaren, hann folket fråga honom om hans efterträdare, före han dog. Umar
tillsatte en kommitté, bestående av sex av Profetens tio anhängare som Profeten  hade beskrivit genom att säga "Dessa är Paradisets folk". Dessa var Ali, Uthman, Abdul Rahman, Sa'ad, Al-Zubayr och Talha , och de skulle välja ut en kalif bland dem själva. Han sammanfattade också ett tillvägagångssätt som skulle följas om det skulle bli delade åsikter om valet. Abdul Rahman drog tillbaka sitt namn. Han blev då utvald för att utnämna den nya kalifen. Efter två dagars diskussioner bland kandidaterna, och efter att ha tagit reda på Medinas muslimers åsikter, hade kandidaterna begränsats till Uthman och Ali . Abdul Rahman kom till moskén med andra muslimer, och efter att ha hållit ett tal och ställt frågor till båda kandidaterna, allierade han sig med Uthman . De närvarande människorna gjorde detsamma, och Uthman blev Islams tredje kalif, i månaden Muharram, år 24 e.h

Uthman
regerade i tolv år. De första sex åren utmärkte sig för fred och ro, men under nästa halva av hans kalifat gjordes det uppror. Judarna och zoroastrierna, började sammansvärja sig mot Uthman genom att ta fördel av folkets missnöje, och genom offentlig vädring vann deras klagomål så stor sympati att det blev svårt att särskilja vän från fiende. Det kan vara häpnadsväckande att ett så vidsträckt områdes ledare, vars arméer var makalösa, inte kunde göra något för att stoppa upproret. Om Uthman hade önskat, kunde dessa uppror ha stoppats redan från början, men han var ovillig att vara den förste med att gjuta någon muslims blod, hur upproriska de än var. Han föredrog att resonera med dem, och övertyga dem med snällhet och storsinthet. Han mindes Profeten säga; "Om svärdet har dragits en gång bland mina anhängare, kommer den vara dragen framtill den Sista dagen."

De som gjorde uppror, krävde att Uthman skulle abdikera, och vissa av hans anhängare gav honom rådet att han borde gå med på kravet. Han skulle gärna ha följt rådet, men han kom ihåg sitt löfte som han gett Profeten
." Gud kommer kanske att klä dig med en skjorta, Uthman" hade Profeten sagt till honom en gång ,"och om folket vill att du ska ta av dig den, ta inte av den för dem."

Uthman
sa en gång till en välgångsönskande, då hans hus var omringad av de upproriska, att "Guds sändebud gjorde en överenskommelse med mig, och jag ska visa uthållighet för att kunna hålla fast vid det". Efter en lång belägring, bröt sig rebellerna in i Uthmans hus och mördade honom. När den första mördarens svärd stack honom, reciterade han denna vers ur Koranen:Gud ska skydda dig; Han är Den som hör allt, vet allt" [2:137]

Uthman
tog sina sista andetag på fredag eftermiddag, 17 Dhul Hijja, 35 e.h. [Juni, 656 e.kr]. Han var 84 år gammal. Rebellernas makt var så stark att Uthmans kropp låg obegravd tills lördag natt, då han begravdes i sina blodstänkta kläder, svepningen som anstår alla martyrer för Guds skull. Efter Uthmans martyrskap, stod kalifämbetet utan ersättare två eller tre dagar. Många människor insisterade för att Ali skulle ta över befattningen, men han kände sig besvärad för att de som mest ville att han skulle bli den nye kalifen, var själva rebellerna. På grund av detta tackade han nej till erbjudandet. När Profetens mest framstående anhängare försökte övertala honom, gick han slutligen med på det.

Som det redan nämnts, accepterade Ali
Kalifatet väldigt motvilligt. Mordet på Uthman , och händelserna kring detta, var ett symptom, som senare blev en orsak till en omfattande civil missämja. Ali kände på sig att den tragiska situationen berodde på odugliga styresmän. På grund av detta avskedade han alla styresmän som Uthman hade tillsatt, och tillsatte nya. Alla styresmän, förutom Muawiya , Syriens ledare, underkastade sig hans befallning. Muawiya vägrade att lyda förrän man hade hämnats för Uthmans mord. Profetens änka, Aisha , tog också ställningen med Muawiya, och tyckte att Ali först borde ställa Uthmans mördare inför rätta. På grund av den kaotiska situationen under Uthmans sista tid, var det väldigt svårt att fastställa mördarens identitet, och Ali ville inte straffa någon förrän han hade något lagligt bevis mot mördaren. Detta ledde till att en strid uppstod mellan Alis armé och Aishas anhängare. Senare insåg Aisha att hennes bedömning varit fel, och kunde efteråt aldrig förlåta sig själv för det.

Situationen i Hijaz [Del och Arabien, där Mecka och Medina finns], försämrades så mycket att han
flyttade sin huvudstad till Irak. Muawiya motsatte sig nu öppet inför Ali , och ett krig uppstod mellan dem. Kriget blev oavgjort, och Ali fick acceptera Muawiyas styrelse i Syrien. Hur som helst, fastän Alis Kalifat mest bestod av civila stridigheter, införde han i alla fall vissa reformer, särskilt inom uttaxeringen och insamlingen av statsinkomster.

Det var år 40 e.h, en fanatisk grupp som kallades för Kharijiter [Khwarij], bestående av personer som brutit sig loss från Ali
under hans bråk med Muawiya , hävdade att ingen av Ali, Muawiya, eller Amr bin al-Aas [Egyptens ledare], var värda ledare. De gick t.o.m. så långt som att säga att det riktiga kalifatet tog slut vid Umars död, och att muslimerna borde leva utan någon ledare, förutom Gud. De svor att de skulle döda alla tre ledare, och mördare skickades ut på tre olika håll. Mördarna, som skulle döda Muawiya och Amir, lyckades inte, utan häktades och avrättades, men Ibn-e-Muljim, mördaren som skulle döda Ali, fulländade sitt uppdrag. En morgon, då Ali var upptagen med bön i en moské, kom Ibn-e-Muljim, och stack honom med ett förgiftat svärd. På den 20 Ramadan, 40 e.h, dog den siste av Islams rättfärdiga kalifer. Må Gud vara nöjd med dem, och bevilja dem evig belöning.

Ali hatade inte Muawiya eller Aisha. Utan dem alla sa: "Deras döda är i Paradiset och våra döda." Det hela handlande om olika itjitihad [åsikter] under alla strider och vi får inte ta någons sida eller part, detta är vad våra lärda ifrån Salaf as-Salih har kommit överens om, ifrån Imam at-Tahawi till Imam Ibn Taymiyaah"

Må Allah vara nöjda med dem alla.


www.muslim.se
©opyright tillhör varje muslim med kravet att inga ändringar, tillägg eller missbruk av materialet sker. Hänvisa tillbaka till muslim.se vid spridning av material från hemsidan.

Endast kommentarer som är relaterade till materialet publiceras. Förslag, idéer och anmärkningar skickas vänligen till This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it . Muslim.se svarar endast på mail ej på kommentarerna.

Vänligen rapportera felstavningar till: This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it

 

Den Islamiska Världen -Vart är den på Väg?

E-mail Print

Den Islamiska Världen -Vart är den på Väg?
(The Islamic World – Where is it heading? )
Kassettband med sheikh ‘Ali at-Timimi 


Som vi alla vet så är dagens och morgondagens ämne: ”Den islamiska världen – var är den på väg?” Och innan jag går in på ämnet i detalj skulle jag vilja påminna om vissa saker där människor ofta gör fel angående denna sak. Ett av de utspridda karaktärsdrag som du hittar bland muslimer när de diskuterar det som händer runt omkring dem (världshändelser och rollen som muslimer spelar i dessa händelser), är att de ofta tolkar situationen känslomässigt. Ofta är reaktionerna på händelserna känslomässiga och deras förståelse och deras föreställning är baserade på känslomässiga reaktioner. Och sådan känslomässighet och extremismen som är ett resultat av denna känslomässighet, resulterar i att en annan grupp muslimer tar den motsatta åsikten, den av förnekelse. Så en extremism ställs inför en annan extremism. Och du hittar en grupp muslimer som vill vara som strutsen, om vilken det sägs att när den blir rädd stoppar den ner huvudet i marken och hoppas att djuret inte ska se den och därför gå förbi utan att döda den. Så en muslimsk grupp är alltså extrem och pratar utifrån känslor, utan kunskap och korrekt analys av händelserna som pågår runtomkring. Detta resulterar i sin tur i en annan grupp av muslimer som förnekar, som inte önskar konfrontera oss angående de händelser som pågår runt omkring oss med hopp om att det bara ska gå förbi dem. Världen idag är inte som världen var för femtio år sedan, eller tjugofem år sedan. Och den är inte som världen var för etthundra år sedan. Jag är säker på att i ett land som England, att ni har hört historien om det sista khilafat (kalifat), och hur det föll. Och att det var muslimernas sista khilafa. Poängen är att i början av 1900 talet, då detta khilafa föll, på våra förfäders tid, så var världen helt annorlunda än den vi lever i idag. Världen idag har blivit till ”en enda by” som de kallar det. Även om det finns muslimer som fortfarande betraktar sin by som om den vore hela världen. Vad betyder det? Världen är ihopkopplad. Idéer flyger genom världen genom de åtskilliga kommunikationsmedlen. Så effekten och påverkan av en sak som utspelar sig i en del av världen känns omedelbart i en annan del av världen. Och vi känner det. Och som ett resultat är bekräftelsen av detta på muslimerna mycket stor. Vi sitter inte längre i våra slott med tusentals mil mellan oss och de otrogna. Och vi kan inte bara krypa ner under täckena utan att oroa oss över dem till vi möts på slagfältet. Den otrogne kan idag genomtränga var och varenda av muslimernas fästen. Genom kommunikationsmedlen; genom TV, radio, datanätverk, vadhelst sätt som människor använder för att kommunicera. Och som ett resultat är varenda muslim under attack. Kanske inte en fysisk attack. Ingen hoppar kanske på dig och skadar dig eller försöker döda dig. Men din hjärna är under attack! Dina åsikter är under attack! Din identitet och din existensmedvetenhet är under attack! Och det är inte en attack som kommer och sedan försvinner. Ni vet boxare, de tar på sig sina boxhandskar, de kommer och slåss i två minuter och sedan ringer klockan och det slutar. Och de sätter sig ner och andas ut. Attacken är slut. Nej, denna attack är obarmhärtig. Det finns ingen tid att sitta ner i ditt hörn och hämta andan och förbereda dig inför nästa rond. Och denna attack är i olika grader och siktar inte bara på att besegra oss i materiella tillgångar vad gäller de muslimska landområdena så att de kan använda dem och utnyttja dem, för det gör de redan. Inte heller går det ut på ett fysiskt erövrande av landet per se. För när de måste så kan de erövra ett land. Deras arméer är starkare än de muslimska arméerna. Utan vad det går ut på är att utrota Islam från att existera på jordens yta. Det är inte ett slag eller en krigföring om en viss landremsa. Det är inte ett slag som vi t.ex. kan bevittna om vi tar en titt på Bosnien eller Kashmir. I en väldigt begränsad mening var slaget i Bosnien ett slag mellan serber och muslimska bosnier. Slaget i Kashmir var i en väldigt begränsad mening ett slag mellan två folkslag över vissa berg, under viss politisk kontroll. Det är inte detta slags krig som vi står inför. Slaget som vi står inför dessa dagar är ett krig som önskar utradera Islams existens på jorden. Och därför utförs denna attack inte bara av en grupp människor så att vi kan konstatera: Ok, det är fem människor som krigar mot oss i ett speciellt land. Tio av en annan nation. Nej, det är en global rörelse för att utrota Islam.

Och denna globala rörelse har obegränsade ekonomiska resurser. Och de troende är i den position som vi vet att de är i, p.g.a. sin okunskap om sin religion. P.g.a. sin okunskap om reglerna för Allahs sunnah (tillvägagångasätt) på jorden, och varför nationer föds och varför nationer går under, och när man segrar och när man förlorar. Det finns vissa naturliga lagar som Allah har skapat som alla människor lever under. Vare sig de är troende eller icketroende. Muslimer är okunniga om Allahs lagar, okunniga om Allahs naturliga lagar och okunniga om vad som planeras mot oss. Och ändå, med alla deras ansträngningar och planer, kommer den slutliga segern att ligga hos detta ummah (samfund). Men det betyder inte nödvändigtvis att vi kommer att vara segrare. Jag, och alla ni som är här. Vi kan vara förlorare. Vi kan tappa vår identitet i detta krig, och falla av i diket och förlora vår Islam. Och därför är det viktigt att varje person åtminstone har en aning om vad det är som pågår eftersom det inte bara är frågan om händelser som utspelar sig i en avlägsen del av jorden och inte kommer att påverka dig. Det kommer att påverka dig i ditt eget hem! Antingen du vill det eller ej. Antingen du vill konfrontera det eller ej. Strutsen kan inte överleva i denna tid. Strutsen kommer att dö. Och därför är det en av prioriteterna av da’wah (kallelsen) till Allah, inte den enda prioriteten, så att ni inte missförstår mig, utan en av prioriteterna, att avbryta denna attack med alla medel vi har. Vare sig detta tar sig uttryck i att skriva, tala, eller fysiskt krig. Såsom det tar sig uttryck på vissa ställen där muslimer kämpar mot de otrogna. Och deras existens är i fråga ifall de inte skulle slå tillbaka dessa attacker.

Till denna inledning vill jag tillägga att jag inte visste vad jag skulle diskutera innan jag kom hit till England. Under dessa fyra lektioner om ”Den muslimska världen – var är den på väg?” Eftersom det finns så många ämnen som vi kan diskutera, så visste inte jag var jag skulle börja. Och eftersom jag visste vilka idéer som många av ungdomarna har i allmänhet. Speciellt här i England. Här kan man hitta båda extremerna. De extremister som pratar om ämnen av känslomässighet och utan kunskap om Allahs bok eller profetens sunnah, eller ens om de aktuella världshändelserna. Och den andra extremistgrupp som förnekar. Det var också förvirrande för mig att veta vad jag skulle tala om specifikt. Men som jag sade så kommer händelser att påverka oss. Och en händelse som utspelades för en vecka sedan eller så, och som jag tror att många av er är medvetna om, är att de muslimska bröderna i Palestina sprängde de israeliska - och så vidare. Som ett resultat kom en global reaktion. Och ca 30 el 40 eller 50 statsöverhuvuden och ca tjugo arabiska statsöverhuvuden möttes i något som kallades ”The summon of peacemakers” – ” Sammankallningen av fredsmäklare”. Och denna händelse är inte en händelse som man kan tänka på som ännu ett av deras möten, utan var i verkligheten en krigsförklaring mot Islam. En krigsförklaring mot detta ummah. För de av oss som säger sig vara muslimer räcker villigt upp sin hand, utan skam, och säger att vi ska (tillsammans med amerikanerna, européerna och judarna) göra vårt yttersta för att utrota Islam. Frågan ställs i ljuset av ”terrorism”. Och en muslim är emot terrorism. Det är förbjudet i vår religion att döda oskyldiga. Även i Jihad, till och med i situationer där muslimer blev attackerade, och det inte var vi som började aggressionen, utan blev attackerade som i t.ex. Bosnien. Det var förbjudet för muslimerna i Bosnien att döda serbiska barn. Eftersom detta är Allahs religion. Så även om de reser frågan som ”terrorism” så är muslimerna utan tvekan emot terrorism. Detta är ett falskt ämne. Det är ett döljande av deras riktiga baktanke. Och frågan handlar inte om Palestina. Även om diskussionen handlade om Palestina. Frågan är ummaht som en helhet. De kanske börjar med de palestinska bröderna, och de kanske börjar arbeta sig igenom Hamas först. Men jag garanterar er, när de är färdiga med dem kommer de efter resten!

Och när de kommer för att utrota muslimerna, gör de inte en urskiljning liksom ni gör mellan er själva. Att: ”Han är från Ikhwaan muslimeen. Vi tar hand om honom! Men du är en salafi, vi låter dig vara ifred!”. Nej! När de dödar muslimer skulle de inte kunna bry sig mindre om vem du är. Tableeghi, ikhwaani, salafi, tahreeri, jihaadi? Det är samma sak för dem. Eftersom det är otrons styrkor som attackerar Muhammads ummah. Utan undantag. De skulle inte kunna bry sig mindre. När de dödade muslimer i Afghanistan, ryssarna. Gjorde ryssarna någon urskiljning innan de sköt en muslim? Sade de att han var från ahl-ul-hadith eller han är från ikhwaan, eller han är en sufi? Nej! ”Han är en muslim, han måste dödas!” Det var likgiltigt vilken identitet han hade. Missförstå mig nu inte och tro att därför är dessa indelningar oviktiga, och att vi därför ska glömma dem. Nej, vi måste veta sanningen i dessa frågor. Vi måste veta att sufism inte är Islam. Vi måste t.ex. veta att shi’ism inte är Islam. Och vi måste veta att vissa grupper säger sig följa profeten sunnah, men att de avviker i vissa frågor. Då måste vi säga: ”Ni avviker i dessa frågor.” Men samtidigt får denna uppdelning som vi har i huvudet inte leda till en annan extremism där vi tror att slaget står enbart mellan dessa grupper och de otrogna. Och vi som påstår att vi följer den rena läran av Ahl-us-Sunnah wa-l-Jamaa’ah, och Allah vet hur sant detta påstående är, vi berörs inte av detta. Och kan sitta hemma i soffan och titta på medan slaget står, tills båda sidor är decimerade. Då kommer vi upp och tar över världen. Det är ett löjligt sätt att tänka!

Så denna fråga är vad jag vill prata om idag. Och jag vill prata om fredsprocessen. De intellektuella rötterna för den. Hur denna fråga går ihop med vår ’aqeedah? Vad detta ummah är skyldigt att göra för att konfrontera denna fråga? Eftersom muslimer MÅSTE veta dessa saker. Varför? I varenda moské i USA kallar man till dialog. Kallar man samman eftersom muslimerna i Mellanöstern förhandlar om fred. De tycker att judar, kristna och muslimer bör samlas runt runda bordet och glömma sina olikheter och jobba i mänsklighetens tjänst. Och jag kan tänka mig att liknande saker händer idag i London och Birmingham och andra städer. Och jag vet säkert att det existerar i vissa kvarter. Detta är ett resultat av fredsprocessen. En direkt länk till vad som pågår i våra moskéer i USA och i Europa. Eftersom, som jag sade, detta är en global rörelse för att bekämpa Islam. Det är inte bara enstaka händelser. I våra ögon och våra hjärnor kan vi uppfatta det som enstaka händelser, men det är en global sammanlänkad rörelse. Så låt oss nu börja. Och sedan kan vi diskutera detta ämne.

Vi har alla bevittnat vad som hänt under de senaste tre, fyra åren under fredsprocessen. Vi såg att efter Gulfkriget utfärdade George Bush sin nya världsordning. Och att världen nu skulle följa ett nytt sorts system. Något som världen inte hade sett tidigare, där fred skulle vara ”the call of the day”. Och fiendskap mellan nationer skulle upphöra. Och att de skulle påbörja detta och visa detta där konflikten började – i Mellanöstern. Och han åberopade en rättvis fred och rättvis förlikning i sin rapport till Kongressen efter Gulfkriget. Och några månader efteråt hade vi Midred? Fredsförhandling och efteråt såg vi alla ett avtagande i striderna mellan palestinierna och israelerna. Och sedan freden mellan kung Hussein av Jordanien och israelerna. Och även en stabilisering av relationer mellan olika muslimska länder (i varierande skala) och israelerna.

Men var startade denna fråga? Började denna fråga angående Palestina år 1948 när den israeliska staten skapades, och därför kan vi lösa frågan genom att träffas vid fredsförhandlingarna? När började denna fråga egentligen? Denna fråga började för 4000-5000 år sedan. Och den började med Profeten Ibrahim . Och som vi alla vet, visade sig Allah för Profeten Ibrahim och gjorde honom till en Imaam, som Allah säger i suratul-Baqarah: ”för hela mänskligheten”. Och gav Profeten Ibrahim ett löfte. Att han skulle bli en imaam för mänskligheten, och hans rättrogna ättlingar efter honom skulle bli ledare över mänskligheten. Hans rättrogna ättlingar. Så detta löfte ärvdes från Ibrahim till söner. Profeten Ishaq och den äldsta sonen till Profeten Isma’eel . Och detta löfte, detta förbund mellan Allah och Ibrahims ättlingar ärvdes av Israels barn. Och när de sedan förnekade sina sändebud och gjorde kufr, kom det slutligen till den sista profeten för mänskligheten, som var från Isma’eels barn . Vår profet Muhammad.

Och därför uppstod en konflikt mellan tre religioner om vilken av dem som var arvingarna till förbundet som Ibrahim hade fått. Judarna hävdade att detta är deras löfte. De kristna säger att det är de som har ärvt detta löfte. Och muslimerna säger att de har ärvt detta löfte. Och konflikten i Mellanöstern är i realiteten baserad på den här frågan. Vem har ärvt förbundet med Gud? Med Allah. Som sändes till Profeten Ibrahim . Och denna fråga, denna dispyt, denna argumentation, kommer att fortsätta till Domedagen. Då avhandlas den på slagfältet, som vi kommer att se. I mänsklighetens sista slag, då muslimerna kommer att slåss först mot de kristna och sedan mot judarna som leds av Antikrist, al-Maseeh ad-Dajjaal.

Men låt oss se hur judarna och de kristna uppfattar detta löfte. Och låt oss sedan titta närmare på hur de har tagit vissa politiska beslut baserat på denna uppfattning. Och låt oss sedan diskutera vad muslimerna tror och några tecken på Domedagen. Och hur vi ska bemöta det som pågår nu angående fredsprocessen. Vilket är vårt ansvar som muslimer? Eftersom diskussionen inte bara är ett teoretiskt samtal. Vi är inte här bara för att diskutera idéer och historiska fakta och trosuppfattningar. Vi måste även agera i enlighet med dessa trosuppfattningar. Så i slutet kommer vi att diskutera dessa frågor.

Judarna baserade sin tolkning av detta löftesförbund på en passage i Genesis. Eller ett antal passager i Genesis. Som vi alla vet är Bibeln indelad i två delar. Vilken de kristna kallar för testamente. Det finns det Gamla testamentet och det Nya testamentet. Det Gamla testamentet är det som judarna tror på. Och det består av Torahn, de fem böcker som de tillskriver Profeten Moosa . Det består även av andra böcker som de hänför till andra profeter som Esia, och Davidspsalmerna. Och den första boken i Gamla Testamentet, eller Toran, är Genesis. Och Genesis börjar med att berätta hur Adam skapades. Och de har förstås sin egen förfalskning om hur detta hände, och sedan fortsätter det med Adams ättlingar, och uppkomsten av avgudadyrkan.

Och sedan kommer vi till Profeten Nuh . Och vi vet alla att Profeten Nuh är nämnd i mer än en passage i Koranen. En hel surah (kapitel) diskuterar Profeten Nuh . Och jag är säker på att större delen av hans liv är känd för bröderna här. Men vad tror judarna? De säger att efter att floden kom som tog med sig mänskligheten bosatte sig Nuh och hans ättlingar på jorden. Och det sägs i den förfalskade texten i Torahn: ”Och Nuh blev fåraherde, bonde. Och han planterade en vingård. Och han drack vinet, och han blev berusad.” Så här är en beskrivning av profeten Nuh av att ha druckit vin och blivit berusad. ”Och han blev naken i sitt tält.” Så de tror att Allahs Profet , det första sändebudet som sändes till jorden, var berusad, avklädd, i sitt tält. Och det är såklart en av deras lögner om Profeten . Och sedan säger de att Ham, en av Nuhs tre söner, som var fader till Kanaan, såg sin fader naken. De säger att en av Nuhs söner kom in i tältet och såg sin fader Nuh , berusad och naken. Detta är vad judarna säger. Och sedan gick han ut från tältet och berättade för sina två bröder som stod utanför. Och Sem och Jafet, två andra av Nuhs söner , tog en mantel och lade den på sina axlar och började gå baklänges in i tältet. Och deras ansikten var vända ut från tältet, d.v.s. de tittade inte på Nuh . Så de såg inte sin fader naken eftersom de gick baklänges. Och Nuh vaknade upp ur sin fylla, och eftersom han var profet visste han vad hans yngre son hade gjort mot honom. D.v.s. att han hade gått in i tältet och sett sin fader naken.

I vilken domstol eller församling som helst borde vi inse att om någon gick in på ett ställe och hittade någon som han inte visste var naken, skulle det inte vara hans fel överhuvudtaget. Men vad händer Nuhs son enligt judarna? Jo, Nuh skulle ha sagt: ”Förbannad vare Kanaan. En tjänare bland tjänare skall han vara för sina bröder.” Så han förbannade inte Ham, sonen som såg honom naken, utan han förbannade Kanaan, en son som inte hade fötts. D.v.s. sitt barnbarn. Och sade att Kanaan skulle bli en tjänare bland tjänare till sina bröder. Och sedan sade han: ”Välsignad vare Herren, Sems Gud.” Och Sem var en av hans söner. ”Och Kanaan ska bli hans tjänare. Och Gud ska göra Jafet stor, som ska frodas i Sems tält. Och Kanaan ska bli hans tjänare.” Och dessa sju verser ur Genesis 9 (9:20-27) är basen för judarnas och de kristnas tro. Och de tror att av Nuhs tre söner, var Ham stamfadern till människorna med mörk hy, som t.ex. människorna i Afrika. Och Kanaan, som var hans son, blev förbannad till slaveri, att passa upp Sem. Och Sem anses vara stamfader till det semitiska folket, som t.ex. judarna. Och Jafet, som anses vara stamfader till européerna, skulle leva bland Sem och därför få en del av deras välsignelser.

Nu, om vi tittar på det här. Om vi låtsas att Ham begick den värsta synden på jorden. Vilken var då hans sons, Kanaans synd, för att han skulle dömas till slaveri tre gånger i denna passage? Och bli en slav till judarna. Och detta är deras uppfattning. Att folket, som de kallar kananéerna, ska vara underkuvade dem, det semitiska folket, d.v.s. judarna. Det är basen i deras tro. Och det är för att Kanaan är en av förfäderna till araberna, innan Isma’eel . Även om Isma’eel är en ättling till Sem så betraktas Kanaan (p.g.a. ingifte, o.s.v.) som en av förfäderna till Isma’eel . I USA eller England studerar man denna text om du går i bibelskola. Och de tror på den. Och det är p.g.a. deras tro på detta som du hittar kristna och judar tillsammans. Låt oss fortsätta med vår studie av Genesis.

Efter den passagen som du hittar om Nuh hittar du en annan passage där Kanaans ättlingar beskrivs i ett antal kapitel i Genesis. T.ex. i tionde kapitlet av Genesis finner vi att det står att kananéernas gräns gick vid Sidon, som var en stad i Libanon. Från Libanon till Gasa, Sodom och Gomorra och Adma och Sebiom, ända till Lesa. Nu kommer vi till förbundet som judarna säger gavs till Ibrahim . I Torahn står det: ”Nu sa Herren till Abram (judar och kristna tror att Ibrahims namn var Abram, och efter att han gjort hijrah, lämnat Irak där han föddes, från Babylon till Palestina, ändrades hans namn till Abraham (Ibrahim) ). ”Gå ut ur ditt land, (med andra ord, gör hijrah), och från din släkt, lämna ditt folk. Och från din faders hus. Och ge dig av till ett land som jag ska visa dig. Och jag ska göra dig, (d.v.s. dig Ibrahim) till en stor nation. Och jag ska välsigna dig. Och göra ditt namn stort. Och du skall vara en välsignelse. Och jag skall välsigna dem som välsignar dig. Och jag ska förbanna dem som förbannar dig. Och i dig skall alla familjer på jorden bli välsignade.”

Så detta är löftet som Allah gav Ibrahim . Att han skall vara välsignad. Och att Allah skall välsigna dem som välsignar Ibrahim , och förbanna dem som förbannar Ibrahim . Och genom Ibrahim kommer allt folk på jorden att vara välsignade. Om ni funderar över denna passage, vem tror ni då att den hänför till? Vem skulle ni säga? Några svar här i publiken? Muslimerna! Varför? För i varje salat, vad säger vi? Allahumma baarik ’alaa Muhammadin kamaa baarakta ’alaa Ibrahim. I varenda salat! Och är det inte genom Muhammadsummah som alla familjer på jorden har blivit välsignade? I denna publik som vi nu har framför oss, ser vi inte människor från olika familjer på jorden? Här uppifrån podiet kan i alla fall jag se det. Jag ser bröder som ser ut att komma från Mellanöstern, från arabländer. Jag ser bröder från indiska kontinenten. Jag ser bröder från Afrika. Om du är på andra möten kan du se bröder med europeiskt ursprung. Ni kan se bröder som kommer från Centralasien och Kina, osv. Så är det inte genom detta ummah som alla jordens familjer har blivit välsignade? Men de tolkar förstås det till sin egen fördel. Men låt oss fortsätta så att vi förstår hur de, judar och kristna, tänker.

Så de säger att Ibrahim gjorde hijrah, lämnade Irak och begav sig till Palestina. (Vilket även muslimerna tror på). Såsom Allah hade beordrat honom. Och Ibrahim drog fram i landet till Sihem, till Mores terebint. Och där bodde kananéerna. Denna Kanaan, vars fader hade sett sin fader naken, hans avkomma bodde där. Och Herren uppenbarade sig för Ibrahim och sa: ”Åt din säd skall jag ge detta land.” Med andra ord: Kananéerna bodde i landet. De skulle inte längre få ha det, och till Abrams säd gav Han detta land. Så Ibrahims säd är berättigat till Palestina. Det är första frågan.

Den andra punkten är: Vad säger de i det 17:e kap av Genesis?

Jag vill göra ett förbund mellan mig och dig, (d.v.s. mellan Allah och Ibrahim , och din säd (d.v.s., dina ättlingar), efter dig i generation efter generation. Ett evigt förbund, så att jag skall vara din Gud och din säds efter dig. Och jag skall ge dig och din säd efter dig det land där du nu bor som främling, hela Kanaans land, till evig besittning...

Ok, så det står att Allah gjorde ett förbund att vara deras Gud i alla tider. Vi vet att Ibrahim hade två söner. Isma’eel och hans ättlingar, (d.v.s., araberna), och Ishaq och hans folk, (d.v.s., Israels barn, judarna). Nuförtiden, vilka är det som har fått detta förbund? Muslimerna! Eftersom vi är de som fortfarande dyrkar Allah. Och det är araberna som är Ibrahims säd. Så landet tillhör dem, för det är de som fullföljt förbundet. Men judar och kristna förnekar förstås att araberna är ättlingar till Ibrahim eftersom deras mor inte var Sara, utan slavinnan från Egypten, Hajar. Och de förnekar även att vi dyrkar Allah eftersom de har sina egna åsikter angående Allah. Det är intressant att om du läser Genesis kap. 17 så finner du en vers som nämner att tecknet på det folk som ärver jorden är att de skall omskära sig. Detta var förbundet mellan Ibrahim och Allah, att de skulle omskäras. Och visheten bakom det (och det finns många visheter bakom det, såsom renlighet, o.s.v.), men som Ibn ul-Qayyim sade så är omskärelse inte långt ifrån samma sak som att brännmärka ett djur. Jag vet inte om någon av bröderna här har varit på en farm? Men om man åker till en farm, och speciellt i USA där man har boskap, kor, så brukar man brännmärka sina djur. Som ett slags tecken, för att visa att det här är min kamel och inte din kamel. Eller att detta är min ko och inte din ko. Så Ibn ul-Qayyim sade i en av sina skrifter, att själva idén med omskärelsen (även om han visste att det även var för hälsoskäl och renlighet, o.s.v. och för att reducera den sexuella driften så att vi inte är som djur) men han sade också att det inte är långt ifrån föreställningen om att det är ett tecken, liksom brännmärkningen av ett djur. Men detta är ett tecken på att du på ett sätt blivit märkt att vara Allahs tjänare och att dyrka Honom.

Och vad hände, om vi kommer ihåg när Caesar, den kristna kungen på profetens tid (saas), vaknade upp ur sin dröm? Vad sade han? Han sade: ”I en vision i går kväll såg jag att kungadömet av det omskurna folket har erövrat Palestina. De romerska härskarna, bysantinerna, Herakleios medhjälpare, de kristna, sade: ”Vi vet inget annat folk som omskär sig förutom judarna. Så om ni vill så ska jag ge order om att döda varenda jude i ert herravälde. Och detta inträffade precis innan profetensändes, eller medan han fick profetskapet. Och vad som hände var att ordern om att avrätta judarna sattes i kraft. Från Palestina och hela vägen till Spanien. Och t.o.m. judarna i Spanien som lydde under det romerska styret i Bysantium avrättades. De avrättade dem i stora skaror. Eftersom de var rädda att denna dröm var en indikation på att de, de kristna, skulle tvingas lämna det heliga landet. Och att landet skulle tillfalla ett omskuret folk. Vad hände historiskt sett? Vi vet att när profetenvar i Mecka uppstod ett stort slag mellan två folkslag. Perserna – som dyrkade elden, och de kristna som dyrkade korset. Och detta slag stod i Palestina, Syrien. Och perserna – elddyrkarna, vann. Och då detta hände blev muslimerna i Mecka nedslagna. Eftersom de otrogna i Mecka sade: ”Ser ni? Vi är som de persiska elddyrkarna. Vi tror inte på något av det ni tror på, varken era böcker eller skrifter, eller dylikt. Och här har ni de kristna som har en bok och har en profet liksom ni muslimer. Men de förlorade. Därför kommer även vi att besegra er, liksom de besegrades.” Så Allah sände ner några verser från Surat ar-Rum angående denna sak. Och Allah säger till oss i de första fem, sex verserna i Surat ar-Rum att bysantinerna, eller romarna besegrades i ett närbeläget land. Och inom några få år ska muslimerna segra och känna sig glada. Och det hände så. Så det som hände var att perserna tog över Syrien och Palestina. Poängen är att perserna kom från öst och tog de länder som vi idag kallar Syrien (Damaskus, Jerusalem) och de tog Turkiet. Och Caesar, Herakleios blev inklämd i Konstantinopel, sin huvudstad. Så han svor en ed till Allah att om han besegrade perserna, om Allah gav honom seger över perserna, skulle han gå från Konstantinopel till Jerusalem barfota, bärande ett kors i tacksamhet.


Medan dessa scener utspelades var det ingen i världen som tog notis om det som pågick i Mecka. Men i Mecka kallade profetentill Tawheed. Och detta budskap skulle inom några få år lämna Mecka och komma till dessa länder. Och då, när profetenslöt fredsavtal med de otrogna i Mecka vid Hudaybiya, ca tio eller tolv eller femton år senare, och profetenåkte tillbaka till Mecka och senare tillbaka till Medina och de otrogna bröt avtalet, skickade profetenut sändebud till de olika kungadömena på jorden. Hanskickade ut sändebud med brev i vilka han kallade kungarna på jorden att bli muslimer. Vad hände? Medan Caesar gjorde sin pilgrimsfärd och var i Jerusalem kom profetensutsända till Jerusalem för att ge honom brevet. Ser ni hur Allahs Qadr är? Och han kom med brevet där det stod: ”Från Muhammed, Allahs budbärare. Till Herakleios, bysantinernas ledare eller härskare. Bli muslim, och du kommer att vara säker. Om du inte gör det kommer du att få synden av alla dina följeslagare på dig.” Och sedan skrev han en aayah från Aal-Imraan, att låt oss nu komma överrens sinsemellan. Då Herakleios mottog brevet frågade han männen i sitt hov om de hade någon av araberna, det folk som hade sänt detta brev, i området. Och Abu Sufyan, som vi denna tid fortfarande var otrogen, var på en handelsresa till detta område i Palestina. Så de hämtade Abu Sufyan och hans följeslagare. De satte Abu Sufyan längst fram, och de satte hans följeslagare bakom honom så att han inte kunde se dem. Och Herakleios sade åt sin tolk att han skulle ställa Abu Sufyan några frågor angående Muhammad. Och om Abu Sufyan ljög skulle hans följeslagare gestikulera för att visa att han ljög. Och detta skulle Abu Sufyan inte se, eftersom de var bakom honom. Så Herakleios började ställa dessa konstiga frågor: Vad känner du till om denna man? Vilket är hans budskap? Var han kung tidigare? Är han ättling till en kung? Dessa frågor som är tecken på profetskap, vilket den kristna härskaren visste eftersom han visste hur profeter var från sina böcker. Han var nämligen även en lärd man inom sin religion. Och sedan vittnade Herakleios, kungen över Rom, att Mohammedsannerligen var Allahs sändebud. Och han sade att han fruktade att profeteninom kort skulle överta landet där de var, Palestina. Landet som gavs till profeten Ibrahim . Och vi vet från seerahn att Herakleios sedan försökte övertyga de kristna att acceptera Islam. Han kallade ihop dem nästa dag. Han kallade sina biskopar och sina politiska och militära ledare. De fyllde kyrkan och sedan reglade han dörrarna. Och han sade: ”Om jag säger att jag ska bli muslim, vad säger ni då?” De blev så arga att de ville fly därifrån. Och då sade han: ”Nej, nej. Jag ville bara testa er lydnad. Jag menade inte det.” Så han gav upp sitt kungarike i Nästa liv för sitt jordiska kungarike i detta liv.

Och han bestämde sig för att kämpa mot muslimerna. Och han sände ut sin armé på 100 000 soldater i striden vid Mu’tah där profetenskompanjoner kämpade. Och efter profetens dödvann de över Herakleios och tog, under ’Umar ibn al-Khattabs khalifa, Jerusalem. Och detta landområde i Palestina.

Men det som är intressant är att om du tittar på Genesis kan man läsa vad de säger angående att förbundet skall ges till Ibrahim och hans säd i ett evigt förbund till Domedagen. Och tecknet på förbundet är att det skall ges till ett omskuret folk. Vi är det omskurna folket! Och till och med våra kvinnor är omskurna. I många länder omskärs kvinnor och det är från profetens sunnah. (Men inte på det sätt som kuffar så gärna vill visa upp i massmedia). Inte alla kvinnor, och det är inget måste, som för männen. Men det är från Islam. Så, inte bara våra män är omskurna, utan även några av våra kvinnor är omskurna.

Vi vet att judar och kristna förvränger alla de profetior som hittas i Gamla och Nya Testamentet, som bevisar profeten. Men låt oss fortsätta diskutera vad judar och kristna tror på i Genesis. I femtonde kapitlet i Genesis förklaras vilket landområde det är som gavs till Ibrahim och hans ättlingar: ”Åt din säd skall jag ge detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, till floden Frat (Eufrat som ligger i Irak).” Så här gäller landområdet inte bara kananéernas land, som det sades i början, utan från Nilen till Eufrat. Från Egypten till Irak. Allt förmodas komma att tillhöra dem. Och det sägs att de två blå strecken i den israeliska flaggan representerar de två floderna, Nilen och Eufrat. Och den judiska armén säger att detta är vårt land, mellan dessa två floder, baserat på denna text i Genesis.

Efter detta kan vi läsa att Ibrahim dör. Och vi kan läsa om hans barnbarn Ya’qub , som också är känd som Isra’eel. Ya’qub lämnar Beer-Seba och är på väg till Haran. Och då står det att Allah kommer till Ya’qub i en dröm, och säger: ”Jag är Herren, Abrahams, din faders, Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och din säd. Och din säd skall bli som stoftet på jorden, och du skall utbreda dig åt väster och öster och norr och söder, och alla släkter på jorden skall bli välsignade i dig och din säd.”  Vad är speciellt med detta? Jo, detta profetskap som gavs till Ibrahim kunde ha gått till vem som helst av hans arvingar, eller till alla hans arvingar. För det gavs till Ibrahim , och han hade mer än en avkomma. Men det gavs till vem? Jo, till Profeten Ya’qub . Så med andra ord är det ett utestängande av de andra ättlingarna. Araberna, eller Isma’eels avkomma , från vilken profetenhärstammade. Men denna text är en förfalskning. För titta vad den säger: ”... din säd skall bli som stoftet på jorden.” Med andra ord, Israels barn ska bli lika otaliga som stoftet på jorden. ”Och du skall utbreda dig åt väster och öster och norr och söder, och alla släkter på jorden skall bli välsignade i dig och i din säd.” Låt oss titta närmare på detta. Är judarnas antal så att de kan jämföras med stoftet på jorden? Nej! De är det folk som har minst antal i världen! Och majoriteten av judar är inte heller från Israels barn. Majoriteten av judar är antingen människor som har blivit judar, men inte ursprungligen är ättlingar av Israel. Som t.ex. de östeuropeiska judarna. De är kända som ett folk som kallades för khazars. Ett folk i Kaukasusbergen som samtidigt, och i stora skaror, blev judar. Eftersom de var otrogna och höll på att krossas mellan två styrkor. Muslimerna kom från söder och de kristna från norr. De ville inte bli muslimer eftersom de tyckte om att dricka vin. Och de ville inte bli kristna eftersom då skulle muslimerna starta Jihad mot dem. De sa, Ok, det bästa vi kan göra, är att bli judar. Så dessa judar från Östeuropa, som spritt sig i Östeuropa och har bosatt sig i Palestina o.s.v., är till största delen inte ättlingar till Israel. Likaså judarna i Etiopien. Kan vi säga att judarna är ättlingar till Israels barn? Och de arabiska judarna? Judarna i Marocko och Jemen och Irak, osv. Är de ättlingar till Profeten Ishaq ? Om vi skulle dra bort alla dessa ickeättlingar till Israel från judarna, hur många riktiga judar är också Israels barn? Detta visar att profetskapet aldrig var ämnat för Ya’qub . Men de ändrar i sina böcker. För profetskapet var till Isma’eels barn – araberna. Profeten Muhammeds ummah. Eftersom de har blivit som jorden stoft. Och deras familjer har blandats. Ni kan hitta i Iran, bland perserna, människor som har arabiskt ursprung. I Afghanistan kan ni hitta människor med arabiskt ursprung. I Kina kan ni hitta människor som har arabiskt påbrå. I Turkiet och i Afrika. Ni kan åka till något avlägset ställe i Afrika och hitta ättlingar till ’Umar ibn al-Khattab . Och ändå ser de ut precis som det afrikanska folket. Varför? Eftersom när sahaba spridde ut sig och araberna spridde ut sig med Islam, kom de ut i hela världen. Och de blandade sig med folket. Och det är också genom Isma’eels folk under profetens tidsom alla jordens folk välsignades, som vi diskuterade tidigare. Så detta är vad judarnas tro baseras på. Deras tro baseras på dessa profetior som de har misstolkat och korrumperat till att säga att DE har ärvt jorden. Och denna lögn som de har angående Nuh , där de säger att han blev berusad, och att därför ska de andra människorna på jorden vara deras tjänare och slavar.

Nu kommer en fråga. Men de kristna då? Någon kan säga: ”Ja, men detta handlar ju bara om judarna och Gamla Testamentet. Hur är de kristna inblandade?” Låt oss undersöka de kristna. Som ni kommer ihåg så sade vi i början att Bibeln är uppdelad i två delar: Gamla och Nya Testamentet. Och det är i Gamla Testamentet som dessa profetior finns, som de tror på. En kristen, när han öppnar Bibeln så är dessa profetior det första han kommer att läsa. Eftersom han ser sig själv som en förlängning till detta. Någon kanske säger att de kristna är kända genom historien och ända fram till nyligen (2:a världskriget) för att avrätta judar. Så hur kan det komma sig att de står sida vid sida med judarna? Det är det vi skall undersöka nu.

Vi vet alla att tre religioner: Judar, kristna och muslimer, tror på att världshistoriens sista slag kommer att stå. Och i detta sista slag kommer deras religion vara segrare på jorden. Och alla andra religioner kommer att försvinna. Ledaren över denna sista stora strid kommer att vara en ledare som är olik de ledare vi är vana vid. Han kommer att ha gudomlig hjälp och stöd. Och hans namn kommer att vara Messias, al-Maseeh. Och därför, säger Ibnul-Qayyim, väntar alla tre och förväntar sig någon som kommer att komma fram i slutet av tiden. Alla tre grupper väntar på denne. För varje religion blev lovad denna individ. I varje skrift hittar du detta. Och muslimerna väntar såklart på ’Eesa ibn Meriems återkomst, som profetenhar berättat för oss om. Han skall bli en ledare för muslimerna som dömer enligt Koran och Sunnah. Och han kommer att förstöra korset och sätta stopp för kristendomen. Och han kommer inte att accepter Jizyah, d.v.s. människor kommer antingen att bli muslimer eller att avrättas. Och han kommer att utrota grisarna, som de kristna gjort lagliga för sig själva. Och vi vet också att under hans tid kommer han att leda ett slag mot Antikrist, ad-Dajjal. Och bland Antikrists anhängare kommer att finnas 70 000 judar från staden Isfahan? Och ’Eesa ibnul-Meriem kommer att besegra Maseeh ad-Dajjal med sitt svärd och spjut och han kommer att visa hans blod för muslimerna. Och sedan kommer judarna att fly då de ser att deras kung har fallit. Och de kommer att gömma sig bakom stenar och träd. Och stenarna och träden kommer att säga: ”Å muslim, å ’Abdullah! Det finns en jude bakom mig. Kom och döda honom.” Detta är vad muslimerna tror.

Och de kristna tror att Messias, Jesus, Marias son ska komma. Och att han ska utrota alla kananéerna. D.v.s. muslimerna och judarna, under slaget vid Armageddon.

Och judarna tror enligt Talmud att när Messias kommer, vilken de inte tror är Masseeh ibn Meriem , kommer han att utrota alla kristna och muslimer.

Så varje religion väntar på att Messias ska komma. Muslimerna och de kristna är överrens när det gäller hans identitet, ’Eesa ibnul Meriem . Men de är inte överrens vad gäller vem ’Eesa ibnul Meriem är. De kristna tror att han är Allahs son. Och muslimerna tror att han är Allahs profet. Och kristna och muslimer är överrens om att Messias skall döda Antikrist, eller ad-Dajjal, kungen över judarna. Och baserat på detta tror man alltså att detta framtida slag kommer att stå mellan två Messias. En av dem – Antikrist, som judarna tror på, och kallar honom, och lyssna noga nu! De kallar honom, enligt Bibeln är han känd som fredsprinsen. Och detta är eran (tidsepoken) för fred säger de. Och de förbereder sig för hans ankomst. De kallar inte honom för Antikrist, även om muslimerna och de kristna tror att när judarnas kung kommer så är han Antikrist. Men judarna tror inte att han är Antikrist. De tror att han är den verklige Messias. Men den andra Messias som kommer att deltager i striden kommer att vara den verklige Messias, Meriems son . Som både muslimer och kristna tror ska komma ner från himlarna och återvända till jorden.

Judar och kristna är överrens om att denne Messias ska vara från Israels barn. Och muslimerna tror också på detta eftersom ’Eesa ibnul Meriem var från Bani Israel. Och de kristna och judarna tror att han ska komma ner bland Israels barn. Det är detta vi inte tror på. Vi tror att när ’Eesa kommer ner, så kommer han bland muslimernas led medan de ber salatul-Fajr. Eller medan de förbereder sig för salatul-Fajr. Judar och kristna tror att han kommer ner bland Israels barn. Och därför tror de att Israels barn kommer att vara hans soldater och hans anhängare. Och att Jesus huvudstad kommer att vara Jerusalem. Detta är vad kristna och judar tror. Och de tror även att hans återkomst kommer att bli i början av ett millennium. I början av ett årtusende.

Så de tror att han dyker upp bland Israels barn, och att han kommer i början av ett årtusende. I ett skifte mellan millennium. Och att Israels barn kommer att vara hans soldater och anhängare. Vad grundar de denna tro på? Jo, de grundar den på vissa tolkningar som de har angående Johannes uppenbarelser. Denna bok är en av de sista böckerna i Nya Testamentet. Som ni vet innehåller Nya Testamentet många böcker, och en av dessa är Uppenbarelseboken. I denna bok påstår de att Johannes, som de säger är en av Hawaariyyoon, en av Jesus apostlar, hade en dröm. I drömmen kom Jesus
till honom och sade: ”Detta är vad som skall hända i framtiden. Baserat på denna tolkning har de denna tro. Och de baserar den också på vissa munkars drömmar. Bland deras religiösa ledare, rabbiner. Och vissa siares visioner. Som t.ex. Nostradamus. De tolkar även händelser baserat på detta. Och därför, när de kristna kom innan Gulfkriget för fem år sedan, år 1990, när de kristna kom till det muslimska området, och kriget skulle börja nådde nivån av tro på Jesus återkomst väldigt höga proportioner i USA, Europa och på andra ställen bland de kristna. Eftersom några av dem trodde att Gulfkriget var början av slaget vid Armageddon, och att Jesus skulle komma närsomhelst. Och därför, när vi nu närmar oss slutet på detta tusental, det andra årtusendet, och vi påbörjar det tredje tusentalet, år 2000, som endast är 3,5 eller 4 år bort, finner vi att två drömmar möts när denna falska tolkning på förbundet med Gud, som gavs till Ibrahim slår in. Det första är den kristna drömmen. En dröm under tvåtusen år nu, att Messias, Marias son, ska återvända, komma ner till jorden. Och vid slaget vid Armageddon ska han döda muslimerna och judarna och alla de som inte följer deras religion. Och den judiska drömmen, som de haft i femtusen år. Att deras kung från Davids ättlingar skall komma och döda kristna och muslimer och göra mänskligheten till slavar för Israels sak. Och denna kung är ingen annan än Antikrist, som vi redan vet. Och det är från denna utgångspunkt som judarna och de kristna kom överrens om att de var tvungna att bilda staten Israel. Och sätta tillbaka alla judar i staten Israel för att förbereda inför Messias återkomst. Enligt deras tolkning. För varje grupp väntar på en Messias.

Så även om det logiskt verkar som om muslimer och kristna borde vara enade under denna tidsperiod och arbeta tillsammans för att kämpa mot judarna, eftersom vi tror att den riktiga Messias är Marias son. Och vi är överrens om att judarnas Messias är en falsk Messias, Antikrist, som muslimerna kommer att kämpa mot. Så en logisk utvärdering skulle vara att under denna tidsperiod borde de kristna hjälpa muslimerna att kämpa mot judarna. Och att ett krig, ett obarmhärtigt krig skulle uppstå mellan kristna och judar i förberedelse för det slutgiltiga slaget mellan de två Messias. Men vad har hänt? Är de kristna på muslimernas sida i denna fråga? Nej, de är på judarnas sida. Vad är detta en indikation på? Detta visar oss det djupt rotade hat de kristna besitter, där de är villiga att ge upp alla sina ekonomiska och religiösa fördelar och nödvändigheter för sin religiösa tro, för att kunna arbeta tillsammans med judarna. Och därför kom de på denna idé.

Vad vi ska göra nu är att förbereda oss inför hans ankomst och när Messias kommer tillbaka så får vi se! Om han är judarnas Messias blir vi alla judar, om han är de kristnas Messias, blir alla kristna eller avrättade. Och därför enades judar och kristna och sade att det var i deras intresse att sätta tillbaka judarna i Israel för att förbereda Messias återkomst och arbeta mot deras gemensamma fiende – muslimerna. Och därför ser vi att judar och kristna står sida vid sida för första gången i världshistorien. P.g.a. denna fråga. Genom hela historien har de kristna avrättat judarna. Men därför är det inte förvånande att se judar och kristna tillsammans, om vi tittar på denna fråga. Men det som är förvånande är att varför ställer sig muslimerna, speciellt araberna, bakom judar och kristna i denna fråga? Och låt oss därför blicka tillbaka på tre händelser under detta århundrade.

Vi vet att under början av detta århundrade och slutet av förra århundradet, sade de kristna att om Jesus inte kom tillbaka under början av detta århundrade (alltså 1900-talet), så kommer han i slutet av 1900-t eller 2000t. Och därför uppstod en stor rörelse i slutet av 1800-talet som väntade på Jesus återkomst. En av de grupper som uppstod under denna tid var Jehovas vittne. De trodde att Jesus skulle komma tillbaka i början av detta århundrade. Och därför uppkom en konspiration för att bilda och sätta tillbaka judarna i staten Israel. Och förbereda sig inför Messias återkomst.

Den första händelsen var Första Världskriget. Ett av dess syften var att den Ottomanska khilafan skulle avsättas. Och att de skulle sätta stopp för detta khilafa. Även om detta khilafa vid tidpunkten för Första världskriget endast var bildligt och de flesta muslimer lydde under kolonialmakter, antingen direkt eller indirekt. Men även om khilafan hade nått en svaghet som gjorde den oförmögen att fortleva så länge till, utgjorde den i alla fall en symbol i muslimernas medvetande. Den utgjorde en psykologisk symbol för muslimsk enhet. Så detta var ett av deras syften.

Och faktum är att om ni går till något bibliotek och så kan ni titta på gamla tidningar från åren 1914, 1915 och 1916. Och titta på huvudrubrikerna, som t.ex. vad London Times skrev om att khilafat måste sättas stopp för. Ni kommer att hitta det i dagstidningarna. Och en slogan i England under dessa dagar: ”Turken måste bort!” Med andra ord, det ottomanska khilafat måste upphöra. Att säga ”Turken måste bort!” var Första världskrigets slogan, eftersom ottomanerna var turkar, som vi alla vet. Och en annan av syftena med, eller ett av resultaten av, Första världskriget var deklarationen om att judarna hade rätt att etablera ett hemland i Israel. Och detta eftersom den siste ottomanske khalifan, Sultan ’Abdul-Hameed, vägrade att låta sig mutas av juden Theodore Herzel under slutet av 1800-talet. Herzel kom till ottomanerna under slutet av 1800-talet och sa: ”Vi köper Palestina av er. Vi ger allt guld ni vill ha om ni ger oss Palestina.” Så när han vägrade, beslöt de sig för att avsätta khilafan. Och Lord Balfour som var utrikesminister och som var en fanatisk evangelist, som vi ska se, kom med sin deklaration om att judarna har rätt att etablera sin nation i Palestina.

Vilken var då muslimernas ställning under denna period? Jo, muslimerna bestämde sig för att följa Lawrence of Arabia, galopperande i öknen för att kriga mot sina bröder, ottomanerna. Och genom de arabiska arméerna tillät de britterna att ta över Palestina, Syrien och Irak. Och när Lord Allenby, generalen för de brittiska styrkorna i Mellanöstern, kom in i Jerusalem, gick han till Tempelberget (Mount of Olives), (vilket är ett berg i Jerusalem där Jesus gav sitt berömda tal som nämns i testamentena), och satte sin flagga där, och sa: ”Inte förrän nu har korstågen upphört.” Sedan ser vi även att den amerikanske presidenten, Wilson, kom på idén om ”Nationernas förbund”, där de skulle styra över områdena i den muslimska världen. Och de delade upp den i småländer. Och vi lider fortfarande av den nationalism som härrör från detta.

Vilken var den andra händelsen som inträffade detta århundrade? Den andra händelsen var Andra världskriget. Och under Andra världskriget inträffade även ett flertal saker. I Andra världskriget ser vi att nazismen, som var en direkt utmaning till den judiska sionismen, besegrades. Och den ryska kommunismen prisades eftersom ryssarna var en av de allierade. Ett land, eller en stat, som grundats av judarna, eftersom de flesta av kommunismens grundare var judar. Såsom Marx, Lenin och Engels. Och som upphöjer judisk tro. Kommunismen har många tankebanor som härstammar från judendomen. Och ännu en gång lurades muslimerna av västs löften och kom ännu en gång att bli soldater för väst. En fatwa gavs då britterna styrde över Indien och Egypten, och tyskarna var i Afrika. Ett stort slag uppkom, kallat ”the Battle of the ’Alameen”, där tyskarna krigade mot britterna i Egypten. Britterna behövde soldater, så de hämtade många muslimer från Indien för att kriga i deras led. Och de tog även med sig shuyukh (lärda män) för att ge dem en fatwa på att det var Jihad för Allahs skull att kämpa mot tyskarna. Så blev muslimerna ännu en gång duperade och förvirrade till att tro att kämpa mot tyskarna var Jihad fisabilillah. Och detta betyder inte att kämpa med tyskarna är Jihad, utan att detta var ett krig mellan kristna styrkor. Vad hade muslimerna med detta att göra? På vilken sida de än hade stått hade det inte varit Jihad. Och sedan ser vi förstås efter slutet eller innan slutet av Andra världskriget, USA:s deklaration och dess privilegiebrev i San Fransisco och en slogan om varje folks rätt till självbestämmande, och varje folks rätt till mänskliga rättigheter. Alla dessa slogans som väst fortfarande idag efterhärmar och genom dessa hycklande slogans kontrollerar de världens befolkning.

Vilken var den tredje händelsen som inträffade detta århundrade? Den tredje händelsen inträffade för bara några år sedan. I slutet av åttiotalet i och med kommunismens fall. Och det kallades för den internationella försoningen. Mellan ryssarna och amerikanerna. Ni vet ju att efter Andra världskriget delades världen upp i två läger. Det östra blocket, som baserades på en diktatorisk kommunism. De hade satelliter runt om i världen. Länder som följde dem. Och så det västra blocket. Med Amerika i spetsen. Och något som kallades ”Kalla kriget” existerade mellan de två blocken. Och detta kalla krig blev ibland till riktigt krig. Och de krigade på många ställen i världen. Ni har Kubakriget på 60-talet, kriget i Angola, konflikten i Mellanöstern, slaget i Afghanistan och Koreakriget. Detta var krig mellan dessa två block. Men med kollapsen av kommunismen, när det bestämdes att kommunismen skulle försvinna, gick de kommunistiska dekreten plötsligt tillbaka till det gamla västerländska lägret. Och den internationella försoningen tog plats. Vid Reagans och Gorbatjovs första möte i Moskva på 80-talet. Och sedan dess, vad har hänt? Det som var gamla östblocket, ryssarna, blev plötsligt ortodoxt kristna. Över en natt. Och väst blev till en enad styrka för att utrota muslimerna. Och därför hittar ni nu en fråga som pågår idag, i Tjetjenien. För tio år sedan då ryssarna krigade mot muslimerna i Afghanistan, innan den internationella försoningen, innan den nya världsordningen trätt i kraft, hjälpte den amerikanska regeringen och européerna afghanerna att kämpa mot ryssarna. Och nu, i Tjetjenien, ger väst genom IMF biljontals dollar, i lågräntelån eller utan ränta, långtidslån, till ryssarna. För att finansiera kriget mot muslimerna i Kaukasus. Och därför har de nu blivit en enda käpp för att slå på muslimerna. Och samma sak såg vi i Bosnien. Där ryssarna skickade frivilliga för att slåss med serberna. De skickade olja, resurser och pengar till serberna. Och ändå höll väst muslimernas händer, så att de inte kunde hjälpa sina bröder i Bosnien. Och slakten i Bosnien är välkänd. Så denna massaker och nu har människorna accepterat denna One World – New World order, en enad värld. En enda regering, med en västledd USA dominerande, kontrollerad värld. Och fredsprocessen har vuxit fram ur det här. Och ni har nu denna stora tunga käpp för att slå i huvudet på vilken muslim som helst som ställer sig upp. Och efter den internationella försoningen emigrerade alla öststatsjudar, som var den största judiska populationen efter Amerika. Alla dessa ryska judar och östeuropeiska judar kom till Israel för att bli soldater och indoktrineras inför slaget mot muslimerna. Och de judiska finanshusen i New York och London och på andra ställen kontrollerade muslimernas rikedomar. Speciellt oljerikedomarna, genom fredsprocessen. Genom vilken araber och muslimerna i tredje världen blir slavarbetare till de judiska finanshusen och den judiska ekonomin. Den av väst världsdrivna ekonomin. Detta är exakt vad som händer nu. Gå till Malaysia. Gå till Bangladesh. Du hittar ett massivt antal av dessa företag som håller på att flytta till dessa länder. Varför? För att de vill hjälpa muslimernas ekonomi? Nej! Eftersom de vill ha er billiga arbetskraft. Kanske är de flesta gymnastikskor som ni bröder har på er producerade i Malaysia eller Indonesien. Där hittar ni muslimska kvinnor som arbetar i rent ut sagt slavarbete. Tolv, fjorton eller sexton timmar per dag för kanske mindre än en dollar om dagen. För att göra skor som de tar förtjänsten av. Och sedan säljer de dem tillbaka till oss. Vi är konsumenterna och vi är deras arbetskraft. Vi sliter hela dagen för att producera deras produkter och sedan tar de denna produkt och säljer tillbaka till oss.

Så för att underlätta världsförhållandena var det viktigt för väst att förgöra varje militärmakt i den muslimska världen. Och därför uppstod Gulfkriget. Gulfkriget uppstod inte därför att den irakiska regeringen, en icketroende-, apostatregering, skulle ge Islam seger. Utan därför att den militära makt som utvecklades där en dag skulle kunna ärvas av muslimerna. Det var ju möjligt att muslimerna en dag skulle ändra situationen i Irak och då skulle denna militära makt och expertis och teknologiska expertis tillfalla muslimerna. Eftersom även om människorna i Irak idag styrs av en otroende regim, som är en slaktarregim, så är människorna i sin essens muslimer. Vi såg detta i Bosnien.

Bosnierna var under kommunistiskt styre i en femtio, sextio, sjuttio år? De visste ingenting om Islam. Bosnier var bara muslimer helt enkelt. Deras namn var Muhammed istället för ngt bosniskt namn. Så poängen är att hans namn var Muhammed istället för t.ex. Mikelavic och därför var han muslim. Och när serberna sedan dödade dem hade de ingen aning om varför de blev dödade. De sa: ”Ni är våra grannar och vi gifter oss med er, och vi dricker öl tillsammans. Vad är det som händer?” Men det som hände, inom några få år, var att bosnierna återvände till Islam. Ni kan nu hitta i Sarajevo, och olika städer i Bosnien, kvinnor som bär hidjaab. Några bär till och med niqaab. Så muslimerna, även om de är okunniga om sin religion, när de får chans att lära sig om sin religion och får da’wah, återvänder de till Allah. Det finns fortfarande gott kvar i muslimernas hjärtan. De behöver bara någon som går ut till dem och föreläser för dem. Och som avlägsnar dessa krafter och idéer från dem så att de kan växa och utvecklas. Och därför var väst rädda, även om det var de som byggde upp Iraks armé, för att den en dag skulle övertas av muslimerna. Och därför var de tvungna att förstöra den. Och detta är vad som händer i hela den islamiska världen. Inget muslimskt land tillåts utvecklas till den nivå där det blir en mäktig nation, eller så att den i framtiden kan bli ett starkt land. I Pakistan där Al-Haqq styrde, med alla hans fel och allt vi inte håller med honom om, men eftersom han hade en sorts islamisk känsla över sig, mördade de honom. Och när de mördade honom var de villiga att mörda den amerikanske ambassadören som var med honom på planet. Och de förändrade situationen i Pakistan. Eftersom Pakistan stödde muslimerna, och där fanns en växande rörelse som ville implementera Shari’ah. Och vem har nu tagit över? Vem är modellen för islamiskt systerskap, eller moderskap, eller jag vet inte vad? Se nu hur det har blivit. Poängen är att väst aldrig kommer att tillåta något muslimskt land att uppnå en utvecklingsnivå.

Översatt av: Muslimah


©opyright tillhör varje muslim med kravet att inga ändringar, tillägg eller missbruk av materialet sker.

Hänvisa tillbaka till muslim.se vid spridning av material från hemsidan.

 

 

MuslimSeEMail.png

Lyssna på Koranen

Qibla Locator

Nyhetsbrev

Skriv din E-Mail adress: